Katter

När det kommer in klagomål till miljöavdelningen utreder vi om störningen innebär en olägenhet för människors hälsa. Det finns dock flera rättsfall som visar att katter får röra sig fritt utomhus även på andra fastigheter än ägarens. Miljöavdelningen har därför små möjligheter att ingripa när det kommer in klagomål på tamkatter eftersom de inte anses utgöra en olägenhet av betydelse.

Kattägarens ansvar

Enligt Håbo kommuns lokala ordningsföreskrifter ska en katt när den inte hålls kopplad ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer. Katter kan även vara ID-märkt på annat sätt så att det går att ta kontakt med ägaren. Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig. I våra lokala föreskrifter uttrycks vad som är offentlig plats i Håbo. Se även ordningslagen (1993:1617) för vad som generellt menas med offentlig plats 1 kap. 2 § första stycket 1- 4.

Enligt 36 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska husdjur som hålls i fångenskap förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer.

Nedan följer några tips för vad du som kattägare bör tänka på;

• Visa respekt för dina grannar och för dialog med dem för att undvika osämja. Uppmana dem att kontakta dig om katten ställer till med något samt fråga vad de tycker om att din katt går fri. Kanske kan ni kompromissa i vissa frågor?
  
• Kastrera din katt, den slutar att markera revir och håller sig hemma mer. Detta gör också att vi får färre oönskade katter, vilka riskerar att få leva ett hårt liv.
  
• Minimera antalet katter till en eller ett fåtal. Kom ihåg att det krävs tillstånd för att hålla tio katter eller mer om de är äldre än 12 månader.
  
• Märk katten genom att förse den med ett halsband med kontaktuppgifter. Katter kan även märkas med identifieringsnummer i örat hos veterinär. Märkning kan förhindra att din katt råkar illa ut. Bedöms den som övergiven riskerar den att avlivas.
  
• Om katten är van att gå på låda inomhus ställ gärna en kattlåda utomhus också: Det kan förhindra att katten förorenar i sandlådor och rabatter.
  
• Vill du vara på den säkra sidan håll din katt inomhus eller under sådan tillsyn att den inte stör andra personer, detta gäller särskilt i tätbebyggda områden. Det går för det mesta utmärkt att hålla en katt inomhus, om man vänjer den vid det från början.

Om katten hålls inomhus, tänk då på att den ska ha tillgång till miljöberikning såsom upphöjda liggplatser, möjlighet att klösa, gömställen samt kattlåda.

Om du känner dig störd av katter

Efter en dom i Miljödomstolen har man fastslagit att myndigheter inte kan ingripa med stöd av miljöbalken vid klagomål på lösspringande tamkatter eftersom det inte anses vara en olägenhet av betydelse(Stockholms Tingsrätt 2001-12-20, mål nr M 398-00). För att olägenhet ska kunna anses föreligga måste det röra sig om ett stort antal katter, till exempel en så kallad kattsamlare.

Om du känner dig störd kontakta i första hand kattens ägare. Du som hyr din bostad kan kontakta fastighetsägaren om du inte får gehör hos kattägaren. Det finns flera rättsfall som visar att katter får röra sig fritt utomhus även på andra fastigheter än ägarens. Den som känner sig störd måste därför ofta själv freda sig mot att katter tar sig in i hus eller upp på altaner.

Nedan följer några tips för hur du kan freda dig mot oönskade katter;

• Ta in dina dynor, täck dem eller införskaffa en dynbox att förvara dem i för att förhindra att de får katthår och/eller kattavföring på sig.
  
• Förse sandlådor med lock.
  
• Förse dörrar och fönster som du önskar hålla öppna med nät.
  
• Fiberduk kan läggas över trädgårdsland för att skydda grönsakerna.
  
• På marknaden finns en mängd preparat som sägs hålla katterna borta.
  
• Om du bor i en förening kan ni gemensamt vidta åtgärder. En större förening kan eventuellt förhandla till sig rabatt på kastrering till dess medlemmars katter.
• I handeln finns ”kattskrämmor” som avger en signal som skrämmer bort katter, men inte uppfattas av det mänskliga örat.

Kattskrämma finns att låna i receptionen i kommunhuset! Det finns ett kösystem för kattskrämmorna som lånas ut en månad i taget. Det är gratis att låna men tas ut en avgift på 800 kr om kattskrämman försvinner eller förstörs.

Herrelösa katter

Det finns inga vildkatter i Sverige. Det finns bara herrelösa katter som övergivits eller fötts ute av herrelösa föräldrar. Katten är inte ett naturligt vilt djur i Sverige och klarar inte av att leva utan människans vård utan stort lidande, särskilt vintertid. Ta väl hand om din katt.

Vad gör man om man hittar en herrelös katt?

När katten är märkt kan man få tag i ägaren. Polisen eller en veterinär kan avläsa en katt märkt med ett mikrochio som av veterinär har satts under huden. Katten kan också ha ett id-nummer tatuerat på insidan av örat. Om katten inte har någon märkning kan den ändå ägas av någon, tänk på att mikrochipet är osynligt. Titta efter om katten bär halsband, ser välnärd ut, har fin päls och inte verkar alltför skygg. Då har katten sannolikt en ägare. Ring till polisen eller till ett katthem och hör om någon anmält en saknad katt.

Enligt förarbetena till djurskyddslagen blir du djurhållare när du matar en herrelös katt eller tar in den för natten. Då blir du också skyldig att sköta den, det vill säga ge den mat och tillsyn dagligen, ge den veterinärvård vid behov med mer. När man väl har blivit djurhållare är det för sent att sluta mata katten, då gör man sig skyldig till djurplågeri. Har du hamnat i denna situation, vänj dig vid tanken att ha katt och ta katten till veterinären för översyn och kastrering/sterilisering eller för avlivning om du inte vill ha den längre.

Undvik att locka till dig herrelösa katter

För att undvika att locka till dig fler herrelösa katter än du tänkt dig ska du inte mata katter eller andra djur utomhus. Katter som hittat mat på ett ställe återkommer och väntar tålmodigt på att det skall komma mer mat.

Herrelösa katter får fångas in och lämnas till polismyndigheten som hittegods. Om du är helt säker på att en katt är herrelös får den avlivas av jakträttshavaren (markägaren) eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten.